sandtrolletsforskola.se

Kvalitets rapport

2013-2014

Sandtrollets förskola AB

1 Inledning

1.1 Grundfakta

Sandtrollets förskola AB ligger i utkanten av Häljarp i natursköna Saxtorpsskogen. Häljarp/Saxtorp växer hela tiden. Under dessa sju år vi har varit verksamma har vi bara haft föräldrar som valt vår förskola som förstahandsval och detta upplever vi påverkar inställningen till vår verksamhet på ett väldigt positivt sätt.

Förskolan startade i privat regi 13/8 2007 av två förskollärare.

Vi arbetar efter Reggio Emilia filosofin och deras synsätt. Vi uppmuntrar barnen att våga ta fram sin förmåga att tänka själv och genom att de använder sin kreativitet och fantasi kan de erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Vi pedagoger finns med som stöd och inspiration på deras väg dit. För oss är det inte målet i sig som är det viktiga utan processen som leder fram till målet. Grunden för vår pedagogiska verksamhet ska bygga på utforskande, nyfikenhet, delaktighet och lust att lära.

Lärandet sker i lekfulla former och det tas hänsyn till barnets utveckling, erfarenhet, intresse och förutsättningar. Vi arbetar efter en helhetssyn på barnet.

Naturen betyder mycket för att själen ska må bra och vår förskola är placerad mitt i den, mycket av det pedagogiska arbetet präglas av och i den skogsmiljö som omger vår förskola. När vi rör oss mår kroppen och knoppen bra och vi grundlägger en bra motorik. RÖRELSE-UTVECKLING-LÄRANDE går hand i hand.

Den pedagogiska miljön både inne och ute är ständigt föränderlig utifrån barnens olika behov och intressen och barnen är de som är mest delaktiga i förändringsprocessen.

Förskolan består utav tre avdelningar:

Barn/Personal

RUMPNISSARNA

Under läsåret har Rumpnissarna varit 16 barn i åldern 1-3 år. Pedagogerna har varit 1,875 % barnskötare och 0,875 % förskollärare fördelat på tre tjänster..

TROLLEN

Har under läsåret varit 21 barn. Pedagogerna; 1,82 % förskollärare, 0,875 % fördelat på tre pedagoger. Avdelningen har också haft en vuxen som arbetstränat på avdelningen på 50% i sex månader. Trollen är en syskonavdelning med barn i åldrarna 3-5 år men under detta år har avdelningen även haft en tvååring.

VÄTTARNA

Har under året varit 21 barn. Pedagogerna: 1,75 % förskollärare och 0,875 barnskötare. Vättarna är en ute avdelning med sin hemvist i ”storstugan” som är en K-märkt äldre byggnad på samma gård som den nya byggnaden där de två andra avdelningarna är. Vättarna är borta från förskolan mellan 9-13 då de bedriver sin pedagogiska verksamhet i vår närmiljö.

Vättarna är en syskonavdelning med barn i åldern 3-5 år men under detta år har avdelningen även haft en tvååring

Verksamheten hade under läsåret 12/14 58 barn inskrivna.

Personalen består utav förskollärare, barnskötare och Kök/städ. Vid behov av stöd/utredning kan vi ta köpa in tjänster från kommunen såsom förskolepsykolog, logoped o BVC

Pedagogerna har hög arbetsmoral och ambitionsnivå. Frånvaron bland personalen har varit låg men kan vara stressande när den inträffar. Samarbetsviljan är stor och alla ställer upp för varandra och är måna om att göra så bra som möjligt för barnen. Vikarier har använts när vi inte kunnat lösa det med befintlig personal eller med hjälp av Kök/städ personal. Vi har vid behov av använt oss av samma vikarie under största delen av detta läsåret vilket är väldigt positivt för barn, föräldrar och förskolan som helhet.

Under senare delen av våren var det en pedagog som sade upp sig och detta resulterade i snabba insatser från chefer för rekrytering. Efter någon vecka och ett antal anställningsintervjuer bestämde vi oss och papper var påskrivna innan sommarsemestern vilket var väldigt positivt.

EKONOMI

Förskolans bokslut för 2013 ligger på + med undanlagd buffert för framtiden. Det vi tyvärr kan se under de sista årens bokslut är en rejäl minskad vinst, som hela tiden blir mindre och mindre. Man kan tydligt se att det är för att barnpengen inte höjs i nivå med löneutveckling och andra höjda avgifter som mat och hyra. Vi har använt våra intäkter till en liten extra löneförhöjning för våra förskollärare kompetensutveckling, föreläsningar, material, och en relativ hög kostnad för en småbarnsutbildning för två av våra pedagoger.

PEDAGOGISK MILJÖ INNE

Eftersom våra lokaler är små finns det tyvärr inte så mycket utrymme för att ”spara” och ha olika projekt tillgängliga för barnen på det sätt vi önskat. Men vi försöker hela tiden arbeta fram olika lösningar för förbättring. Förvaring av olika material försöker vi hela tiden hitta utrymme för med hjälp av att sätta om hyllor och ändra om. Vi upplever att barnen ser miljön som inspirerande, tillgänglig och utmanar till lek. Den har på alla tre avdelningarna förändrats utifrån barnens intresse och behov under ett flertal gånger under året, där barnen är en självklar del i förändring i form av vilket aktivitet som ska genomsyra rummet men också i val av material, färg etc. Allt material är tillgängligt för barnen på våra syskonavdelningar och synligt för barnen på småbarnsavdelningen. Allt material får användas av barnen med eller utan pedagogisk hjälp, detta ger barnet ett ansvar för att plocka fram och undan sakerna.

En av våra syskonavdelningar gjorde en stor förändrig av ett rum som upplevdes som oinspirerande och tråkigt. Denna förändring märktes på barnens inspiration till lek i rummet. Även vår småbarnsavdelning gjorde små förändringar på avdelningen som gjorde stora förändringar i inspiration och barnens lek.

PEDAGOGISK MILJÖ UTE

Alla tre avdelningarna använder vår stora fina gård som ett stort pedagogiskt rum. Det finns många möjligheter till lek och utmaningar. Barnen använder flitigt våra tre stationer som de var med och planerade förra året. Under senare delen av våren -13 fick vi en stor mängd konstgräs som vi tillsammans med många av pedagogerna och en liten del starka och planering kunniga föräldrar rullade ut en kväll. Det fattas fortfarande en liten bit för att fylla hela ytan som det av en förälder byggts staket kring. Våra förhoppningar är att vi ska ”hitta en bit” som passar in och även köpa in två mål och krita linjer under nästa läsår. Denna konstgräs yta är tänkt att användas till olika rörelseaktiviteter av alla tre avdelningarna. Vår tanke är att under kommande läsår köpa in gungor/gungställning som passar våra minsta barn. Vi får se vad pengarna räcker till eftersom vi fått anmärkning på ventilation i vårt ”gamla” hus och det måste åtgärdat tillsammans med en kasset till den öppna spisen. Vi kommer att gå in och bekosta en del av denna kostnad trots att det ligger på hyresvärdens konto. Men vi kommer att göra det för att slippa en väldigt hög hyreshöjning.

1.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen.

För att få fram underlag till förskolans utveckling har vi använt oss av…

Under våren 2012 arbetade vi fram ett nytt arbetssätt kring hur vi arbetar med målen i läroplanen, detta gjordes i form av en årscykel. Denna årscykel diskuteras kontinuerligt och förändras vid behov.

Hela förskolan har under läsåret arbetat efter denna cykel vilket vi alla upplever har underlättar arbetet.

Varje arbetslag planerar två timmar i veckan där de reflekterar över sitt arbete. På våra arbetslagsträffar som vi har en gång i månaden diskuterar vi förskolans pedagogiska arbete och ger varandra feedback och inspiration för att föra det pedagogiska arbetet vidare.

I vår miljö som hela tiden är föränderlig kan pedagoger, barn och föräldrar se koppling mellan aktivitet och läroplanen för rummet i form av dokumentation.

Text och bild från aktiviteten är direkt kopplad till text ur läroplanen.

Vi pedagoger skapar ramarna för hur avdelningarnas olika tema/projekt startar och att de följer en röd tråd. Slutet på våra olika projekt/tema vet vi aldrig eftersom det är barnen som fyller ramarna med innehåll och det är barnen som styr inriktning. Vi pedagoger har brainstorming och diskuterar tillsammans mål/syfte med det tänkta temat. Under hela läsåret har personalen kontinuerligt gemensamma diskussioner och reflektioner kring barnens arbete och hur tema och olika projekt fortskrider. Vi inspirerar och utvecklar varandra vidare genom att många ”ser” varandras pedagogiska arbete.

Under förra hösten diskuterade vi fram en form av underlag för det pedagogiska arbetat och andra vardagliga händelser som föräldrarna skulle få ta del av. Vi kom fram till att skriva ett veckobrev till föräldrarna där veckans aktiviteter är med i bild/text och återkopplade till läroplanen och våra olika mål.

Förskolan har två heldagar avsatta för pedagogiska diskussioner, planering, utvärdering och reflektion. Under dessa dagar finns också möjlighet till att bjuda in föreläsare eftersom förskolan är stängd.

Utvärdering och reflektion med barnen görs med hjälp av bilder, filminspelning och frågeställningar.

En gång om året har erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal med den pedagog som är barnets ”ansvarspedagog”. Dessa samtal ger också tillfälle att utvärdera verksamheten utifrån det enskilda barnets perspektiv. Föräldrarna till nyinskolade barn erbjuds också ett uppföljningssamtal efter 3 månader

I juni får föräldrarna fylla i en enkät gällande verksamheten och dess kvalité, trivsel, utveckling av vårt arbetssätt, samarbete, förhållningssätt och barnets utveckling.

Underlag till kvalitetsredovisningen:

Enkäter till föräldrarna

Varje år i maj/juni

Pedagogernas enskilda planering

Schemalagt 1,5/2 tim/veckan

Pedagogernas arbetslagsplanering

Schemalagt 2 tim/veckan

Reflektionsmöte

Kontinuerligt under året

Observationer

Kontinuerligt under året

Pedagogisk dokumentation

Dagligen i olika former

IUP-Dokumentation

Kontinuerlig del av underlag till utv.samtal

Intervjuer/samtal

Kontinuerligt

Heldagsutflykt med alla barn och personal

1 gång/år

Föräldramöte

1 gång/läsår, föreläsning i någon forn 1g/år

Inskolningssamtal

Efter 3 månader om föräldrarna önskar det.

Utvecklingssamtal

1 gång/år

Medarbetarsamtal

1 gång/år

Drop-in

Kontinuerligt under året

Familje kväll

1 gång/år

Heldagsplanering

2 ggr/år

Veckomöte

1 gång/veckan

Månadsmöte

1 gång/månaden

Verksamhetsplans revidering

1 gång/år

Grovplanering

1 gång/termin

Utvärdering

1 gång/termin

1.3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning

Vi har fortsatt att utveckla ”Reggiotänket” genom många gemensamma reflektioner. Detta har varit kring en fråga, en dokumentation, problem, litteratur etc. Vi känner att vi har hittat rätt arbetsmetod att arbeta utifrån i form av vår årscykel. Detta har vi sett som väldigt positivt för hela verksamheten. Vi upplever att det förkortar processen vid skrivandet av många dokument och är ett bra underlag för verksamhetens fortsatta utveckling

Pedagogisk dokumentation har utvecklats och används kontinuerligt för att belysa lärandeprocesser för att utveckla verksamheten och för att barn och föräldrar också ska få syn på lärandeprocesserna både på individ och gruppnivå. Vi har arbetat mer medvetet med vår dokumentation. Vi pedagoger har bestämt innan vad och varför ett visst moment ska dokumenteras.

För att hitta ett bättre sätt att få fram vårt pedagogiska budskap kopplat till läroplanen och barnens vardag har vi diskuterat fram en ny form av dokumentation till föräldrarna. Varje vecka skrivs ett ”veckobrev” som mailas hem till föräldrarna. Dessa veckobrev ser lite olika ut med syftet är detsamma. Föräldrarna kan läsa i text och bilder vad respektive avdelning gjort under veckan och de olika aktiviteterna är kopplade till läroplanen.

Under förra året köptes ett klätternät o en gångbra in o monterades på gården och även en yta med konstgräsplan. Vi pedagoger upplever att barnen har mer att göra och detta har inspirerat till fler aktiviteter.

En avdelning arbetade mycket med vatten i olika projekt under året och därför köptes också en stor vattentunna med kran in. Denna har använts väldigt flitigt och verkligen inspirerat till lek och utmaningar över avdelningsgränserna.

Fortbildningar

- Litteraturstudies med diskussioner och reflektioner

- FRIENDS om hur man kan förebygga kränkning i förskola/skola för våra två förskolechefer.

- Studiebesök på en reggio emilia inspirerad förskola i Malmö för alla pedagoger.

- En pedagog har läst 7 ½ poäng i förskolelyftet i Malmö. Naturvetenskap o teknik.

- Två pedagoger har vi varit på två dagars heldagsutbildning inom småbarnspedagogik

Vårt sidoprojekt ”städvecka” som vi har för tredje året har återigen varit ett bra initiativ. Barnen har fått en inblick hur mycket skräp som slängs i skogen. Detta har resulterat i många samtal och diskussioner om vad anledningen kan vara till detta. Detta är ett bra projekt för förskolans gemenskap och den gemensamma upplevelsen som barnen får och leder till samtal, lek och aktiviteter över avdelningsgränserna. Veckan avslutades med att alla barn och pedagoger städade gården, lagade söndriga saker och tog fram nya, detta gjordes tillsammans. Ytterligare en gemensam upplevelse som i viss mån har lett till att barnen är mer rädda om saker/växter och att sanden ska vara sandlådan och inte i lekstugan. Om sanden är där den ska behöver vi inte lägga ner så mycket tid och ork på att städa lekstugan och vi sparar pengar att handla andra saker istället för att köpa ny sand.

Vi har också uppmuntrat våra pedagoger att söka upp kompetensutbildningar/föreläsningar som intresserar dom och gagnar förskolan under nästa läsår. Det är viktigt att varje pedagog får möjlighet att utveckla det som man är bra på men framförallt det som de är intresserade utav.

Resultat

2.1 Årscykeln

Vi arbetar efter en årscykel som vi arbetat fram sen två år tillbaka. Denna cykel är indelad i olika områden utifrån Lpfö 98. Varje nytt läsår bytas några av målen ut och barnen kommer att arbeta med alla mål från läroplanen under sina år hos oss på förskolan.

De områden som det läggs fokus på under höstterminen är

· Uppstart – inskolning v.33-36

· Reflektion v.37

· Normer och värden v.38-45

· Reflektion v.46

· Julprojekt v.47-50

Varje område avslutas med en reflektionsvecka där pedagogerna på avdelningen reflekterar över det pedagogiska arbetet. Vi reflekterar också tillsammans med barnen på respektive avdelning på olika sätt denna vecka.

2.2 Inskolning - Sommarminnen

Mål

· Vårt långsiktiga mål är att ge barn och föräldrar goda förutsättningar för att skapa en grundtrygghet för oss alla.

Hur arbetar vi för att nå detta mål

Genom att…

· Informationsmöte för alla nya föräldrar på våren, kvällstid

· 1-2 inskolningsveckor, för barn och föräldrar

· Fri lek för att lära känna varandra

· Presentation av vår miljö ute/inne på olika sätt

· Vi visar upp ett minne från sommaren på olika sätt.

· Vi delar in gruppen efter behov

· En ansvarspedagog för varje barn och föräldrar

· Låter barnen sätta sin prägel på avdelningarna på olika sätt

· Visa bilder på barnen och vår verksamhet i den digitala ramen.

· Vara närvarande med barnen och vara lyhörd för deras olika behov så de känner trygghet

· JAG-böcker hos våra minsta barn

Pedagogiskt arbete…

För att ge föräldrarna en insyn i vår dagliga verksamhet och ge barnen en reflektionsmöjlighet har vi försökt hålla vår digitala ram uppdaterad.

Presentation av våra rum med hjälp av bilder på kanonen och då har vi också pratat om vilka regler som gäller i de olika rummen.

Genom att låta barnen sätta sin prägel på avdelningen redan från början i form av olika alster har vi bidragit till att de känner sig som en i gruppen och på avdelningen.

Sommarminnena har vi arbetat med i smågrupper. Vi har utgått från något gemensamt och det har inte behövts så mycket förberedelser från oss pedagogers sida. Sommarminnet har knytigt an till något barn känt sig trygga med.

De minsta barnen har lagt sina resurser att möta barnen kravlöst och bara fokusera på att vara till hands och få barnen att känna sig trygga.

Alla avdelningar tar en bild på det nya barnet och skriver en liten text, detta sätts upp i hallen för att välkomna barnet till avdelningen. Föräldrarna på vår småbarnsavdelning får lämna bilder på sitt barn som betyder mkt för barnet och av dessa bilder görs sen en JAG-bok som barnet får titta i när det vill.

Pedagogerna hos våra minsta har lagt allt det pedagogiska arbetet på att möta barnen helt kravlöst och lagt allt fokus på att möta det enskilda barnet och få det och inte minst föräldrarna att känna tillit och trygghet i en helt ny värld.

Det har varit mycket sång, musik och lekar på våra avdelningar där fokus har varit sånger kring barnen och deras namn och att få samman gruppen. Denna period utgår mycket från rutinsituationer som samlin, frukt, aktivitet, utevistelse, lunch, vila, fri lek, mellanmål.

Resultat

Inskolningen för våra minsta barn har upplevts mycket bättre än föregående år. Skillnaden kan vara att förra året började barnen väldigt olika veckor och barnen var inte färdiginskolade förrän efter 8 veckor. Pedagogerna började också med en annan form av inskolning som gått ut på att barnen varit på förskolan under kortare tid varje dag. Barnen kändes tryggare och var inte lika ledsna.

Barnens JAG-böcker har upplevts mycket positivt från barn, pedagoger och föräldrar de har blivit en form av trygghet för barnet.

Hos de lite större barnen har det inte varit så mycket planerade aktiviteter och det har varit bra för barnens trygghet och att de fått lära känna nya kompisar och oss pedagoger på ett bra sätt. Arbetet med sommarminne gjorde vi medvetet på ett annat sätt i år. Istället för att de skulle ta med minne hemifrån fick de berätta fritt. Detta upplevdes väldigt olika på våra stora avdelningar, en avdelning upplevde det väldigt positivt och att det blev ett väldigt bra resultat medan den andra avdelningen upplevde det helt tvärtom, att att det inte alls fungerande. Kan det bero på oss pedagogers inställning till arbetssättet, barnen olika ålder, planeringstiden för arbetet eller intresset från både barn o pedagoger?

Genom att dokumentera sommarminnena på olika satt har vi kunnat se att avdelningen där sommarminne bara upplevdes som positivt var också föräldrarna väldigt nyfikna och tagit sig tid att läsa både sitt eget barns berättelse men också andras barns.

Att ha inskolningssamtalen med föräldrarna redan innan sommaren har upplevts som mycket positiv av både pedagoger och föräldrar, när barnen sen kommer på hösten kan pedagogerna helt fokusera på barnet.

Att dela barnen mycket i smågrupper har upplevts som väldigt positivt på hela förskolan.

Åtgärder

Vi kommer att diskutera inskolningsrutinerna för kommande inskolning av Rumpnisse barnen som ska vidare till Troll/Vättar. Det upplevdes som rörigt och att det inte var helt förankrat hos alla pedagoger som skulle ske. Det fungerar inte tillfredställande att börja inskola barn medan barngrupperna är fulla redan. Detta bör ske när barn börjar gå på semester och det är lugnare på avdelningarna. Är det så att det inte finns pedagoger i arbete då så får vi kanske se över beviljandet av tidiga semestrar.

Vi kommer bara skicka inskolningstider till våra nya barn som börjar på syskonavdelningarna. Vättarna känner att de behöver diskutera hur de ska göra med sin metod att använda visselpipan när de vill att alla barnen samlas. Det har inte riktigt fungerat tillfredställande. Vättarna kommer också diskutera sommarminnets vara eller icke vara vad är bäst för just denna barngrupp.

2.2 Normer och värden

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

· förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund avsett kön. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

· respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

Vi strävar efter att barnen ska utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Ge barnen möjlighet att lyckas och känna glädje tillsammans med andra. Förstå rättigheter och skyldigheter. Tränas i att lösa konflikter och samarbeta, med hjälp av pedagoger de känner tillit till. Visa empati och förståelse gentemot sina medmänniskor. Barnen skall få uppmuntran till att prova på allt oavsett kön.

Att se till att allas, barn och pedagogers olikheter blir allas tillgång.

Hur har vi arbetar vi för att nå dessa mål?

· Vi har använt oss av film, böcker och diskussioner där olikheter varit en del av innehållet.

· Styrda dramaövningar.

· Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

· Involverat våra föräldrar med annat modersmål än svenska att delge oss kring deras kultur och traditioner.

· Vi pedagoger är bra förebilder och uppmärksammar barnens olikheter på ett positivt sätt.

· Vi har arbetat med det pedagogiska materialet ”Blixtpatrullens äventyr – lek och lär om nedskräpning, allemansrätt och om skräpet som resurs”

· Hitta tillfällen att dela barnen i mindre grupper så ofta som möjligt.

· Vi behandlar barnen lika respektfullt i tal och handling. Tolka deras signaler eftersom de inte alltid har språket och försöka tillgodose deras behov utifrån dessa.

Pedagogiskt arbete…

En avdelning har haft kontinuerliga besök utav en levande figur vid namnet ”Nisse skräp” detta är ett projekt som avdelningen har arbetat med vid sin utedagar. Nisse gjorde barn/pedagoger till medlemmar i ”Blixpatrullen” med uppdrag om att vara rädda om varandra och djur/växter i naturen. Avdelningarna har arbetat mycket med allas våra olikheter och vad styrkan är med att vara olika och att vi kan lära av varandras olikheter. De stora barnen har tagit tillvara våra föräldrar som pratar ett annat språk i form av mat, kakor, sånger och lekar från dessa länder. Det har lästs mycket böcker om olikheter och hur man ska vara mot varandra för att alla ska få lov att må bra. Det har skrivits sagor om Pinnen och spelats teater om Zoe.

I det pedagogiska arbetet har det också utgåtts mycket från familjen. En av syskonavdelningar har lagt mycket pedagogiskt kring boken ”Min familj” och Emma, Zoe och Bamse har varit figurer som kontinuerligt varit ett pedagogiskt hjälpmedel. Hur kan en familj se ut, barnen fick berätta hur just deras familj ser ut, rita och räkna familjemedlemmar. Vad är jag bra på? vad är mina kompisar bra på? många jämförelser.

Sånger som ”Det finns nån av varje sort, nån är lång och nån är kort, nån är stark och nån är svag, men ingen är precis som jag”

Småbarns pedagogerna har varit med i barnens lek och är med och vägleder. De hjälper till turtagande, vänta och vara en bra vuxen förebild, hur man är mot varandra och skapa ett positivt klimat. Visa och berätta hur man kan göra istället. De stora avdelningar har använt sig av att intervjua barnen i olika situationer och kring olika frågor för att få en klarare bild av hur barnen tänker och har för erfarenheter kring ett visst ämne och även vad de kommer ihåg från det vi arbetat med.

10.

· Resultat

Avdelningen som arbetat med projektet ”Blixtpatrullen” känner att de verkligen har lyckats väva in olika uttrycksformer i detta projekt.

Det har blivit väldigt naturligt på förskolan att prata om olika familjkonstelationer då barnens familjer ser olika ut. Det har väckts spontana frågor som:

Kan man ha två pappor? Kan två mammor gifta sig med varandra? Kan två pappor gifta sig med varandra? Vi upplever att det är en självklarhet för våra barn att familjer kan och ser olika ut.

På avdelningen där det finns två familjer med två mammor har det blivit mer naturligt att förstå att en familj kan bestå utav olika eller samma kön på föräldrarna.

Det har inte varit helt lätt att väva in andra språk i den pedagogiska verksamheten eftersom det är svårt för barnen att förstå. Samtidigt är det ett bra sätt att få in olikheter och att ett barn som pratar svenska på förskolan kan prata och förstå ett annat språk hemma.

Att få in andra språk i verksamheten med hjälp av föräldrarna skapar ett fantastiskt samarbete och en stor resurs för verksamheten oavsett vad det gäller. Vi har också kunnat se att barnen känner sig stolta för att ta med saker, mat, kakor, sånger, lekar etc från deras hem.

Barnen har frågat och pratat mycket om våra pedagogiska ”hjälpmedel” i form av figurerna ”Nisse skräp” och Zoe o Bamse. Båda avdelningar kommer fortsätta att använda dessa figurer i den pedagogiska verksamheten.

På vår småbarnsavdelning befinner sig barnen i en väldigt egocentrisk period och har svårt att tänka utanför de ramarna. Men de kan se att de lite äldre barnen hjälper sina kompisar och har utvecklat empati i vissa situationer.

Intervjufrågorna vättar o Troll använde sig utav blev olika resultat, men frågorna var av helt olika karaktär. Trollen upplevde att det blev en väldigt lyckad reflektion och blev väldigt förvånade över hur mycket barnen kom ihåg. Vättarna upplevde att deras frågor i form av bilder blev svaret hur barnet kände sig just vid det tillfället och inte rent generellt.

Vi har delat barnen i smågrupper när vi arbetat med våra projekt men arbetat med samma ämne fast på olika sätt. Detta har varit väldigt positivt vid diskussioner och reflektioner tillsammans i arbetslaget och också för att barnen känner igen vad vi arbetar med i respektive grupp.

· Åtgärder

Att korta ner storsamlingar när det är projektarbete direkt efter för att barnen ska orka vara koncentrerade och fokuserade. Vid nästkommande reflektionstillfälle ska Trollen tänka på att ha färre bilder vid reflektionstillfällena men också att dela barnen i tre grupper istället för två.

Trollen och vättarna tar över det fortsatta arbetet kring målen i normer och värden när de flyttar över.

Hade Vättarna fortsatt med styrda lekar tror de att barnen till sist hade klarat det själv. De kommer att fortsätta med denna lek in på nästa områden. De kommer också att tänka på att inte dela upp projektet i två olika i fortsättningen. De använde sig av Zoe genom hela temat för att det var ett bra pedagogiskt redskap för att få in olikheter.

Alla avdelningarna har inte gått på djupet alla målen för att vi känner att det inte finns något konkret att arbeta vidare med i gruppen. Men samtidigt är det något vi får ta upp till diskussion hur vi kan gå vidare med på andra sätt. Vi har ju det inom förskolan och då får vi bara finna en arbetsmetod som fungerar över avdelningsgränserna.

Pedagogerna fortsätter i arbetslagen och även mer med barnen att utveckla tankar och idéer om hur de ska omsätta läroplanen och uppdraget på bästa sätt. De ska försöka utöka vuxennärvaron under den fria leken både ute och inne.

11.

2.4 Jultema

Mål

· Ge barnen kännedom om våra jultraditioner

Hur arbetar vi för att nå dessa mål

Genom att…

· Julpyssla med barnen

· Sjunga julsånger och luciasånger för det årliga luciatåget

· Julbak med barnen

· Läsa julsagor om Jesus

· Julfest med dans kring granen och ev. Tomtebesök. Vi äter även julmat denna dag.

· Skapa en lugn och mysig julstämning på förskolan

Pedagogiskt arbete…

Det har sjungits sånger, pysslats, bakats och skapats runt om på våra tre avdelningar

Vår småbarnsavdelning valde i år bort tomten medan de större barnen fick se honom ligga och sova i skogen och fick då tillfällen att lägga sin önskan i hans brevlåda.

Trollen har varje dag läst ur en julbok som handlade om tomten Vrese, ett kapitel för varje dag. Trollen har använt sig av gömda julklappar som innehållit en aktivitet som skulle göras under förmiddagen. Någon gång var det faktiskt också en riktig julklapp.

Rumpnissarna har traditionsenligt drop in med lusse fika medan Troll/Vättar har Luciatåg med sånger, verser och lusse fika. Vättarna har firandet på morgonen och Trollen på kvällen.

Syskonavdelningarna har delat barnen i tre grupper där de fått besöka tre olika stationer som sedan avslutats med dans kring granen och jullunch på långbord J

Resultat

Vi har alla upplevt en lugn och mysig december. Det har varit viktigt att de barn som velat har fått vara med men möjligheten ska finnas att välja att avstå. En avdelning upplever att fantasin flödat och deras Julskapelser inte varit den andra lik. Medan en annan avdelning upplevt skapande som för mycket styrt och att barnen har gjort likadant som kompisen.

Småbarnsavdelningen valde att inte få något besök av tomten för att många av barnen blir rädda och oroliga.

Våra stora avdelningar upplevde detta års ”tomtebesök” som väldigt positivt både för barn och pedagoger. Att vi besöker tomten i skogen för med sig att ingen blir rädd eftersom han är på avstånd men spänningen, magin och stämningen är där ändå Vi pedagoger upplevde det positivt att inte barnen fick några julklappar ofta barn blir barnen inte glada för någon annan fått något bättre och barnen får många paket ändå.

Det är bra med överraskningsmoment i alla olika pedagogiska aktiviteter som även innefattar våra traditioner.

Åtgärder

Fortsätta att arbeta kring julen med allt som ska hinnas med utan att det blir en stressande arbetsmiljö för både barn och pedagoger.

Intervjuerna kring julen måste påbörjas tidigare om det ska hinnas med och inte bli ett stressmoment.

12.

2.5 Barns inflytande

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn

· Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation

· Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö

· Utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande

Hur har vi arbetat för att nå dessa mål

· En avdelning arbetar utifrån tre intresseområden som valts ut efter vad barnen fått berätta vad de är intresserade av.

· Vi lyssnar aktivt och medvetet på varandra och låter barnen vara delaktiga i olika beslut. De får rösta vid vissa situationer där de vill göra olika saker.

· Använder oss av olika ”figurer” som ett pedagogiskt redskap i verksamheten.

· Det kommer läggas stor vikt vid olika lekar och samarbetsövningar.

· Återkommande samtal och diskussioner om hur vi är mot varandra. Vad blir konsekvensen av mitt handlande om jag gör si eller så i olika situationer. Pedagogerna försöker dramatisera konfliktsituationer för att göra de mer konkreta.

· Att låta barnen ta ansvar för sina egna beslut och att de får ta konsekvenser utifrån det som de själva bestämt.

Pedagogiskt arbete

Vi har arbetat mycket med att försöka göra barnen medvetna om när de får vara med och bestämma hos våra äldsta barn. Barnen upplevde att de inte fick vara med och bestämma när vi utvärdera våra intervjufrågor.

Hos Vättarna där det är extra viktigt vad barnen har på sig har de arbetat med principen ”att barnen får ta konsekvenser av sitt eget beslut”. Exp dag ett gick ett barn ut utan strumpor och var ute så hela dagen (det var vinter) o frös faktiskt inte. Men dag två sa samma pojke ”oj idag ska jag inte glömma strumpor för då får jag skoskav” J

Förhoppningarna är att barnen gör bättre val än om vi pedagoger tjatar. Genom att de får uppleva konsekvenserna själva får de bättre förståelse för varför man bör ha vissa kläder på sig.

Handla efter demokratiska principer har varit en stor del av det pedagogiska arbetet på alla tre avdelningarna. Det kan vara rösta vilken bok som ska läsas, vart vi ska gå, ute eller inne, stanna på gården eller gå iväg etc.

Vättarna har haft många olika samarbetsövningar/lekar och barnen har fått möjlighet att påverka mellanmålet som äts ute när vi andra äter lunch.

Exp, en flicka valde pannkakor som lagades på stormkök, var det ett bra mellis? Efter diskussion med barnen kom de fram till att pannkakor är goda men väldigt kladdigt att äta ute. Eftersom det var vinter konstaterades också att pannkakor var för kallt att äta ute. Andra mellis fungerade bättre – inflytande!

Vättarna startade ett litet projekt om att mata djuren i skogen och det blev också ett experiment. Mat lades i en burk med lock, i en kompostpåse och i en skål. Detta lilla projekt fick då och då besök för att barnen skulle se vad som hänt med maten i de olika behållarna.

Zoe har också varit på besök hos vättarna varje dag för att bestämma vilket barn som ska få vara med och bestämma. En dag var hon bortrest men då skickade hon minsann ett smsJ

Trollen valde att lägga mat/frukt på en planka som lades upp och ner på olika ställen på slingan. Tanken var att kontinuerligt göra ett besök för att se om och vad som hänt.

Pedagogerna valde ut tre områden efter att barnen fått berätta om vad de var intresserade av att starta ett projekt kring. Konstgrupp, dramagrupp och experimentgrupp, det blev tre jämna grupper av blandade ålder o kön. Pedagogerna valde också grupp efter intresse, vår tro var att det är lättare att inspirera andra om man själv är intresserad.

13.

”Nisse skräp” har varit en stor del avdelningens torsdagsprojekt både som fysisk person men också med uppdrag i form av brev eller saker. Projektet har handlat om samarbete och om hur viktigt det är att man vågar prova att leka och vara tillsammans med olika kompisar. Det har lekts många olika samarbetslekar där barnen har fått vara med olika kompisar vare gång. Barnen har också fått små uppdrag att lösa i par eller i en liten grupp.

Rumpnissarna har delat sina barn tre dagar i veckan i smågrupper och gruppkonstellationen har varierat beroende på vistelsetid, mognad och ålder. De har lagt fokus på vad barnen vill och är intresserade av. Barnen har fått bestämma aktivitet ute/inne, gå till skogen/vara på gården, gympa/leka uppe hos vättarna, baka/spela spel etc. Det är inte alltid ”mitt” val som blir det utan ibland är det någon annan som får bestämma. De har haft olika samarbetsprojekt och lekar.

Barnen är med och städar undan och pedagogerna pratar om att vi måste vara rädda om leksakerna och framförallt varandra.

Resultat

Det dagliga samtalet med barnet är oerhört viktigt och det låter pedagogerna barnen få tid till. Vi har låtit de barn som vill vara nyfikna och delaktiga i olika aktiviteter vara det. Det är också väldigt viktigt att de barn som inte är intresserade får möjlighet att slippa vara delaktiga i den aktiviteten.

Alla tre avdelningarna känner att dela barnen i smågrupper fungerar väldigt bra. Det är lättare att se och tolka barnen och deras olika behov. Alla barnen i den lilla gruppen får större möjlighet att bli sedda och komma till tals.

Rumpnissarna upplever att de kan bli bättre på att låta barnen vara mer aktiva i de olika rutinsituationer som finns på avdelningen.

De upplever att det tar tid att lägga grunden för att vara rädda om saker och varandra. Resultatet märks inte alltid från barnen blir lite äldre. De kan se hos de ”äldre” barnen att de samarbetar i leken och att de yngre härmar de äldre.

I samarbetsövningar upplever de varierat resultat och barnen är mer egocentriska i denna ålder, men trots allt läggs en grund hos barnen. Samarbete går och ska aldrig tvingas fram hos någon om inte viljan finns där.

Tvärgrupperna med sångstånd för våra 2-5 fungerar väldigt bra och är alltid väldigt uppskattat hos barn och pedagoger.

På Trollen har grupperna fungerat väldigt bra. Vi upplever alla tre pedagogerna att det varit mycket frånvaro främst i en grupp och att terminen varit väldigt splittrad med många lov/studiedagar. Vi har valt att ”ta igen” förlorad tid på andra dagar när det har passat och många gånger under den fria leken. Det har varit en stor tillgång på avdelningen att ha Madde som extra resurs och hjälpande hand.

Pedagogerna har försökt ge barnen inflytande under arbetets gång och de har fått vara med och bestämma för att föra projektet vidare.

Alla barn har varit nöjda med sitt val men också varit väldigt intresserade utav vad de andra gjort och berättat att nästa gång ska jag välja detta. En flicka ångrade sig och med facit i hand skulle hon fått byta, hon var med på alla aktiviteter i konstgruppen med glädje men påtalade ofta att hon ville inte vara där.

Genom reflektionen har pedagogerna kunnat se att barnen har väl inflytande över sin vardag.

De stora avdelningarna har upplevt att de gett barnen förutsättningar och många tillfällen för samarbete och barnen är väl medvetna om ordets betydelse. De tar mer hjälp av varandra och sätter ord på vad de gör – vi samarbetar. Samarbetsövningarna har fungerat bra över lag och har det inte fungerat första eller andra gången så har vi fortsatt. Barnen har kommit med många olika förslag på lekar och platser.

Vättarna upplever detta positivt att de valde att det var Zoe som skulle komma och välja barn som skulle bestämma, då blev det inga diskussioner hos barnen. De barn som haft svårt att bestämma och varit lite osäkra har fått två olika val, för att göra det lättare att ge alla förutsättningar för att vara delaktiga.

14.

Pedagogerna upplever att det varit roligt att göra barnen delaktiga i val av mellis, det har blivit många bra tips. Det har också fått uppleva vad som funkar att ha med ut och äta och inte.

Upprepad röstning har resulterat i att barnen fått bättre förståelse för majoritetsbeslut. Alla får komma till tals men majoriteten vinner. Barnen har själv tagit initiativ till olika situationer där det krävts majoritetsbeslut. Barnen accepterar beslut både med och utan pedagogernas medverkan.

Barnen har lärt sig mycket av att själva ta beslut om vilka kläder som ska på beroende på vad det är för väder. De har fått ta konsekvenser av sitt eget beslut och oftast valt ett bättre alternativ till nästa tillfälle. Barnen går ofta ut på eget initiativ och kollar termometern för att se hur kallt det är för att kunna ta rätt beslut. Pedagogerna har valt att stanna lite längre på gården när det varit kallt för att ge barnen en chans att ändra sig.

Åtgärder

Vissa samarbetsövningar kunde vi varit tydligare i instruktionerna till barnen för att underlätta.

Det är viktigt att ha med en från varje projektgrupp vid reflektions tillfällen för att alla ska kunna relatera till bilderna och kunna förklara för dom som inte varit med.

Att vara ännu mer lyhörda för barnens intresse och önskan när det inte känns rätt val att ett beslut går att ändra.

Fortsätta dela barnen i mindre grupper på alla avdelningarna för att det är alla till gagn.

”småbarnen” ska försöka få in bättre rutiner för att göra barnen mer delaktiga vid matsituationen

15.

2.6 Utveckling och lärande

Mål

Förskolan ska sträva efter att varje barn

· utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

· utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

· utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap

· som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål

Hur arbetar vi för att nå dessa mål?

Genom att:

· låta barnen vara den de är o acceptera olikheter, bekräfta barnen genom kroppsspråk och genom att sätta ord på det.

· utmana barnen utifrån att de lär genom sina sinnen.

· synliggöra barnet genom olika alster, dokumentationer och bilder

· vi delar barnen i mindre grupper så mycket som möjligt för att varje barn ska ges möjlighet att bli sedd, hörd och bejakad.

· mycket vardagliga samtal i alla situationer under dagen. Rim/ramsor, sånger, dramalekar, samtal kring bilder och sagor. Låta språket få stort utrymme!

· Att ha reflektioner kring vår verksamhet i mindre eller större grupper med bilder eller dokumentation.

· Barnen får göra val i verksamheten och ges möjlighet till pedagogisk verksamhet utifrån varje barns förutsättningar och intresse.

· Arbeta mer medvetet med naturvetenskap och ta hjälp av figurer som Zoe och Bamse och Nisse skräp som ett pedagogiskt verktyg.

· Involvera våra föräldrar med annat modersmål än svenska att delge oss kring deras kultur och traditioner, genom t ex sånger, sagor, instrument m.m

· får t.ex säga sitt namn i samlingen eller hoppa lika många antal som tärningen visar.

· Göra olika experiment och reflektera med barnen om vad som händer och varför (kretslopp). Även att barnen får rita/måla innan vad de tror händer.

· Övningar som innehåller prepositioner (barnet sitter på stolen)

· använda oss av det som Jessica får från sin utbildning som handlar om teknik och naturvetenskap.

· Skräpveckan kommer återigen vara ett inslag i vår pedagogiska verksamhet.

Pedagogiskt arbete

Rumpnissarna vår ”minsta” avdelning har arbetat med tre handdockor – apan, blomman och musikmusen som ett pedagogisk hjälpmedel vid samlingen. Denna stund har dessa handdockor hjälpt till att leka med ord och utveckla barnens språk på olika sätt. När det gäller att upptäcka med sinnena har dom arbetat mer styrt i storgrupp. De äldsta barnen har ibland fått vara med och styra aktivitet och ibland har pedagogerna bestämt. De har arbetat med allt från sinnesupplevelser (baka, skogspromenader) till mattelekar (matte på burk, kategorisering mm) De yngsta barnen upplever sin omgivning mycket genom sina sinnen utan att vi styr dem.

Barnen hos vättarna började själv att utforska och experimentera med vatten, bland annat ett vattensystem som två barn var initiativtagare till. Vi pedagoger köpte in en vattentunna, tillförde experiment och gav barnen verktyg för att utforska och utveckla projektet vidare. Barnen delades in i tre åldershomogena grupper där varje grupp fick var sitt experiment. Först fick barnen observera, göra om, observera igen och sedan redovisa för sina kompisar. Det har varit uppdrag som att förflytta vatten, räknat vattendroppar med pipetter, ytspänning och håvat i bäcken. Zoe har kommit som en röd tråd och varit delaktig i de olika uppdragen.

Avdelningen har påbörjat ett ekosystem och ett ”myrhus” som kommer att följas.

16.

Trollen har fortsatt att arbeta i sina tre temagrupper. Att utveckla barnens förutsättningar för ett rikt talspråk har kommit naturligt eftersom dom sjunger och leker dagligen tillsammans med barnen. Deras egenpåhittade lek om Kuradusa har verkligen genomsyrat barnens fria lek på gården men även inne och den har gett rikliga tillfällen för barnen att fantisera och inta olika roller. De valde medvetet att hoppa över det tänkta arbetet med ”Nisse skräps trädprojekt”- det är viktigt att känna av och satsa på kvalitet istället för kvantitet.

Resultat

Handdockorna har fascinerat barnen och de har kommit direkt när det varit samling. Barnen har vågat ta plats i samlingen med kommentarer och samtal med handdockorna. Pedagogerna har varit viktiga ”medlare” i takt med att barnen fått mer och mer vilja. Detta gäller framförallt de som inte har ett utvecklat språk. Pedagogerna tycker att de uppnått målen och en bidragande orsak kan vara att många barn varit sjuka under lång tid. Detta medför ju att pedagogerna får mer tid med de andra barnen.

De två pilotbarnen som startade vättarnas vattenprojekt inspirerade och gjorde de andra barnen intresserade. Experimenten har fungerat mycket bra, de höll på länge och väl medans pedagogerna bara observerade och tillförde nya idéer. Det har har känts givande att observera och låta barnen få ”äga” temat.

Vattentunnan har varit ett bra köp och den används flitigt av alla barn på förskolan. Ibland upplever vi pedagoger att de slösar och bara häller vatten här och var medans barnen säkert har en tanke med sitt utforskande av vatten. Vissa barn kunde hålla på med de olika momenten hur länge som helst medan andra tröttnade fort.

Zoe har varit till stor hjälp och blivit en stor del av den pedagogiska verksamheten men också väldigt omtyckt och betydelsefull för barnen.

I ekosystemet dog tyvärr gråsuggorna och snäckorna, det har blivit många samtal kring detta. I myrhuset dog en del myror de andra släpptes ut så projektet kommer att börjas om igen.

Trollen upplever att denna perioden känts splittrad för pedagogerna men upplever inte att barnen känt så. Dom har försökt vara flexibla i planeringen och utnyttja alla tillfällen att ta igen ”förlorade” dagar utan att skynda på. Trollen har haft fokus på utvecklingssamtalen o de har känts väldigt tillfredställande. Varje ”projektgrupp” har haft ett avslut på sitt genom dramatisering, vernissage och experimentvisning.

Åtgärder

Fortsätta att använda handdockorna till hösten när de nya barnen kommer. Göra känselplattor som stimulerar barnens känsel. Försöka göra ”dockis” mer tilltalande och mer utmanande.

En tanke är att barnen ska ges tillfällen att delge varandra under pågående projekt. Att de själva får välja ut bilder eller annan dokumentation att visa upp för de andra grupperna.

Skulle grupperna varit åldersblandade? hade det sett annorlunda ut då? rim, ramsor och annan språklek har varit en för liten del i det pedagogiska arbetet och det får bli en uppmaning i kommande arbete.

Ekosystemet hos vättarna lämnade många frågor som kräver ett svar för att få ett annorlunda resultat.

17.

2.6 Utvecklingssamtal, utvärdering, inskolning till nya avdelningar

Mål

· Utvecklingssamtalen ska ge föräldrarna en fördjupad insikt i sitt barns vistelse på förskolan. Vi ska informera om barnets trivsel, utveckling och lärande i förskolan. Grunden för en bra kommunikation med föräldrarna läggs i hallen vid hämtning och lämning och utvecklingssamtalen ska förhoppningsvis stärka denna kontakt.

Varje pedagog ansvarar för och följer upp sina ansvarsbarns utveckling och förmedlar det till föräldrarna på utvecklingssamtalet.

· Utvärdering av verksamheten är värdefull då den ger oss en chans att ”göra om och göra bättre”. En del av utvärderingen är återkommande reflektion varje vecka på den gemensamma planeringen. Men även på våra arbetsplatsträffar där vi delger och får återkoppling från våra respektive avdelningar.

· Inskolning från Rumpnissarna till Troll/Vättar ska pågå under hela våren för att göra det så tryggt och smidigt som möjligt för barnen att byta avdelning. Vår ambition är om varje barn hinner etablera en trygg anknytning med den pedagog som är barnets ansvarspedagog. Målet med inskolningen är givetvis också att göra övergången från hemmet eller den gamla förskolan så mjuk och trygg som möjligt för både barn och föräldrar som kommer ”utifrån”.

Våra blivande sexåringar från Troll/vättar träffas kontinuerligt under hela året..

Hur arbetar vi för att uppnå detta mål

Genom att:

· Ha kontinuerlig dokumentation kring barnet. Tillsammans diskuterar pedagogerna varje barns utveckling och ansvarspedagogen gör utifrån denna diskussion ett dokumentationsunderlag med bilder och text inför föräldrasamtalet.

· Det sker kontinuerliga diskussioner, reflektioner och utvärderingar både arbetslagsmässigt och enskilt. Utvärderingen tjänar till att vi tar lärdom av det vi gjort och ser vad som kan förbättras.

· Låta barn som redan går på förskolan komma in och besöka den ”nya” avdelningen lite då och då under en längre period, på så vis blir det en väldigt mjuk övergång.

· Att vi innan sommaren har ett informationsmöte med våra ”nya” föräldrar där vi berättar om vår verksamhet, visar våra lokaler samt presenterar oss. På så vis kan vi fokusera på barnet när inskolningen börjar.

· Vi tar tillvara varje tid som går att undvara från barngruppen för att kunna arbeta med utvecklingssamtalen i lugn och ro.

· Blivande sexåringar träffas var tredje vecka utanför förskolan där de gör olika planerade aktivitet tillsammans med en pedagog från Trollen och en från Vättarna.

Pedagogiskt arbetet;

Ute avdelningen har försökt strukturera upp dagen med att en har ansvar för samlingen, en för uteaktiviteten och en för eftermiddagsaktiviteten.

Barnen har haft fasta platser under maten och pedagogerna har bytat efter några veckor.

Pedagogerna på vättarna har valt att inte ha enskild planering på eftermiddagarna.

Schemamässigt har det gjorts en ändring på morgonen vilket innebär att en som har 7.30 tiden kommer 7.15 vilket innebär att vättarna kan gå upp tidigare.

Båda syskonavdelningarna har varit på biblioteket i Häljarp och lånat böcker.

Hela förskolan skulle åkt iväg på en gemensam utflykt till Karlslund med buss som hämtade och lämnade på förskolan men Rumpnissarna valde att stanna hemma för att det upplevde att det inte skulle vara något för deras små barn.

Alla avdelningarna har firat våra traditioner och fört dessa vidare. Påsk och jul firar avdelningarna var för sig medan vi firar midsommar tillsammans.

Vecka 17 var hela förskolan med i ”skräpplockar” veckan för tredje året.

Tvärgrupper har hela förskolan varit delaktiga i var tredje vecka. Våra största blivande 6-åringar lämnar förskolan med två pedagoger.

18.

Under våren träffar vi blivande sexåringar från emiliaskolan under planerade former vid ett flertal tillfällen. Under maj månad träffar de sina blivande pedagoger och blir indelade i klasser som de sedan träffar vid tre tillfällen i emiliaskolans lokaler, sista tillfället äter de också lunch på skolan

Resultat

Vi har arbetat utifrån uppsatta mål och känner att vi har fullföljt dessa på ett bra sätt.

I år hade alla tre avdelningarna hade alla tre dagarna inskolningsmöte på samma dag. Vi hade då gemensam introduktion där vi hälsa alla välkomna och alla föräldrarna får ett namn och ansikte på alla pedagogerna på förskolan. Sen delar vi oss avdelningsvis och har ett kort möte där föräldrarna får ställa frågor och titta på lokalerna.

I och med att vättarna provade med att ta bort sin enskilda planering på eftermiddagarna provade även Trollen detta under våren med väldigt positiva konsekvenser för avdelningen. Vi har kunnat erbjuda våra barn aktiviteter och olika projekt på eftermiddagarna.

Syskonavdelningarna hade gärna sett att de ”största” barnen hade fått följa med på den ”årliga” utflykten förskolan gör. De ska trots allt upp till de” stora” barnen och precis som alla 6-åringar åker iväg hade det varit en upplevelse för 3-åringarna. För att göra skillnaderna mindre mellan småbarn och syskonavdelningarna hade detta varit något positiv även lite längre promenader med de större barnen, kanske besök på biblioteket med en pedagog. Det finns möjlighet att följa med någon av Trollen/vättarna.

I år har vi inte tagit in några barn från kön eftersom beläggningen på våra ”stora” avdelningar har varit hög och det har inte känts som det varit något utrymme för fler barn. Det vi behöver bli bättre på är att organisera inskolningen av resterande barn så det inte blir som i år. Barnen får gärna hälsa på men det får organiseras på ett bättre sätt eftersom Troll/Vättarna har fulla grupper. Det är bättre att lägga dessa tillfällen till barnen börjar gå på semester.

Alla avdelningarna känner att utvecklingssamtalen har fungerat bra och upplever att föräldrarna varit nöjda.

Enkäterna som vi skickar ut till föräldrarna känner vi att vi inte är tillfreds med antalet inlämnade för att få en rättvis bild av hur föräldrarna upplever vår verksamhet. Vi kommer att diskutera hur vi går vidare med dessa.

19.

2.8 Förskola och hem

· Vi strävar efter att:

Skapa och bibehålla ett professionellt och förtroendefullt samarbete med föräldrarna/vårdnadshavarna. De ska veta att det finns utrymme för insyn och påverkan av verksamheten.

Föräldrarna ska känna sig trygga och delaktiga i vår verksamhet och känna att deras åsikter är viktiga för oss. Vi ska ha en tydlig och öppen kommunikation som präglas av förtroende och respekt.

· Verksamhet

För oss är inskolningen oerhört viktig, det är första mötet med pedagoger och förskolan som föräldrarna bär med sig.

Pedagogerna tycker att de dagliga mötena vid hämtning och lämning är viktiga, det är här föräldrarna får information om hur deras barns dag varit.

Vi lägger ut veckobrev på webben, där föräldrarna kan läsa om barnens vardag under den gångna veckan kopplat till läroplanen, saker som ska häna, lägesrapport om tema och olika projekt, utflykter, saker vi vill ha föräldrarnas hjälp med etc.

Alla avdelningar har föräldramöte på hösten och. Under året har vi haft drop in, öppet hus med utställning av barnens alster. –luciatåg för familj och släktingar utomhus, lussefika på småbarnsavdelningen. Familjekväll, då vi har grillat, sjungit och lekt lekar tillsammans.

Föräldrarna har också fått små hemuppgifter att lösa tillsammans med sina barn för att göra de delaktiga i verksamheten.

Pedagogisk dokumentation som underlättar för föräldrarna att del av och få ökad förståelse för verksamheten. Den nya strukturen med ”berättande” bilder på utvecklingssamtalen ger en bättre dialog med föräldrarna om barnets utveckling och vardag på förskolan. Bildspel på fotoramarna som visar vår vardag ger barn och föräldrar möjlighet till dialog.

Det kan ibland vara en utmaning att få föräldrarna delaktiga och intresserade av sina barns vardag.

· Resultat

Föräldrar/vårdnadshavare uttrycker ofta att de är nöjda med information gällande sin barns vardag, veckobreven är väldigt uppskattade.

Veckobreven är väldigt positivt för avdelningarna eftersom vi skickar dom till varandra och kan ta del av varandras arbete vecka för vecka. Kanske borde det skrivas ut och ges till respektive avdelning?

Vid utvärdering av enkäterna vi lämnar ut vid slutet av vårterminen har vi fått en väldigt stor positiv respons på förskolans hela verksamhem men det har blivit många mindre enkäter vi får in, vad beror detta på? Detta kommer vi att diskutera för att få till en möjlig förbättring under nästa år.

Om och när det varit missnöje eller oklarheter så tas det upp på ett sätt som gör att vi finner lösningar. Uppslutningen på vårt föräldramöte är nästan 100% vilket tyder på stort intresse för verksamheten och deras barns vardag. Föräldrarna visar stort intresse och hjälpsamhet när vi behöver hjälp att göra saker eller om vi behöver material.

Pedagogerna får ofta spontan positiv respons från föräldrarna som alltid gör en stolt över en bra verksamhet.

· Åtgärder

Arbeta vidare med att ta reda på vad föräldrarna har för behov och önskemål

Hemuppgifter lite oftare som gör att föräldrarna blir lite mer involverade i arbetet. Bli ännu tydligare mot föräldrarna när de har ”rätt” att lämna sitt/sina barn. Även angående barnens rutiner på förskolan. Ex. att vi vill ha lugn och ro vid frukosten/mellanmål, det stör när det droppar in barn eller föräldrar.

Vi har ändrat ”flikarna” i barnens pärmar till läroplanens huvudrubriker: Normer och värden, Barns inflytande, Utveckling och lärande, övrigt (föräldrasamverkan och annat) Detta för att öka insikten och förståelsen för läroplanen och dess mål samt kopplingen mellan målen och aktiviteterna på förskolan.

Det kommer även att underlätta arbetet med kvalitetsredovisningen att kunna gå till barnens pärmar och se vad vi faktiskt har gjort.

Vi kommer att se över dessa flikar under kommande läsår för att se om en omarbetning behövs. Alternativet är att minska flickarna så det underlättar för alla att hitta i pärmarna.

21.

2.9 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet

Samarbetet med förskola/skola har fungerat väldigt bra under vårterminen på våra och skolans pedagogers initiativ. Vi har träffats under ett flertal tillfälle under våren och i maj kom blivande förskolepedagoger ut till Sandtrollet för att presentera sig. I slutet av april hade vi ett möte med rektor och pedagoger från emilia och sandtrollet för att göra grupperna så bra som möjligt för barnen.

Under maj månad delades barnen in i klasser och träffades vid tre tillfällen på emiliaskolan med blivande klasskamrater och pedagoger.

Föräldrarna upplever dessa besök som väldigt positiva och underlättar inskolningen för barnen.

Emiliaskolan måste bli bättre på att göra inskolningen så bra som möjligt för våra barn på sandtrollets förskola AB. Information glöms bort med för dåliga ursäkter som att inte adresser finns tillgängliga eller att bara informations glöms bort.

Vid mötet i April bestämdes att klasslistorna skulle skickas ut i god tid innan pedagogernas besök på sandtrollet i år för att ta igen gamla misstag. Den informationen fick våra föräldrar av våra pedagoger.

Istället kommer pedagogerna med klasslistorna samma dag som besöket med ursäkten att de inte hade adresserna till våra barn. Den informationen är väldigt tillgänglig om man vill ha den, tyvärr var det nog inte anledningen.

Emiliaskolan hade en studiedag fredagen vecka:33 då hela skolan/förskolan var stängd denna information hade glömts bort till våra föräldrar. Detta medför så mycket negativa reaktioner som är så onödiga och det är beklagligt att det är något som blir fel varje år.

22.

3. Likabehandlingsplan mot kränkande behandling

På Sandtrollets förskola AB ska alla känna sig trygga och bemötas med respekt. Det gäller barn, föräldrar och pedagoger. Alla har lika stort värde och mot alla typer av kränkande behandling är nolltolerans.

Definition av begrepp

Direkt och indirekt diskriminering – ett barn och familj blir behandlad sämre på grund av de fem diskrimineringsgrunderna: kön, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.

Trakasserier – ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling – att man inte blir accepterad och respekterad för den man är. Att inte vara med i gemenskapen.

Diskriminering eller kränkande behandling kan äga rum enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Tillväga gång sättet kan vara fysiskt, verbalt, psykosocialt, text o bildburet. Allt detta är förbjudet enligt lag.

Ansvarsfördelning

Det är pedagoger och annan förskolepersonals ansvar att:

· Följa förskolans likabehandlingsplan

· Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som det förmedlar att sträva efter.

· Reagera direkt när diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utförs, om möjligt också lösa det på plats.

· Se till att åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande behandling behöver anmälas.

· Bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är berörd, följs upp.

Det är förskolechefens ansvar att:

· se till att all personal och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på förskolan.

· se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.

· utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personalen.

· om förskolan får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.

· se till att personal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits

Aktiviteter

Vi accepterar inte att:

· något barn lämnas utanför i lek eller i andra sammanhang

· barn retas eller fäller kommentarer avsedda att stöta ut eller såra

· vuxna talar nedsättande till barn, eller om andra barn

· vuxna talar nedsättande till andra vuxna eller om andra vuxna

· vuxna kritiserar föräldrar

· vuxna kritiserar barn inför andra barn

· barn genom olika handlingar utsätts för diskriminering eller kränkande behandling

23.

Vi utgår från vårt förhållningssätt;

· Ser varje barn som unikt

· Ger varje barn rätt att vara olikt

· Låter varje barn utveckla sina kunskaper, erfarenheter och resurser

· Skapar förutsättning för att varje barn skall känna ”Jag är en som kan något”

· Ser till att allas olikhet blir allas tillgång

· Ger barnen möjlighet att få vara olika i olika sammanhang

· Vi utgår från att alla vuxna som arbetar på förskolan har värdefulla kompetenser. Att dessa kompetensen tillsammans bidrar till att skapa en bra arbetsplats för barn och vuxna.

· Alla i arbetslagen skall få tillfällen att bli lyssnade på när det gäller frågor som rör avdelningen men också hela förskolan.

Kartläggning av risker och förebyggande insatser

Vi pedagoger ska vara noga med hur vi bemöter barn och föräldrar, och därmed vara goda förebilder. Vi arbetar aktivt för att barnen ska bry sig om varandra och på det sättet är våra förhoppningar att de också tar ansvar för sina kompisar.

Ute på gården kan det vara svårt att ha överblick över alla delar. Men då måste vi på ett medvetet sätt vara där barnen är och cirkulera och genom detta bättre kunna förbygga incidenter.

Små barn bits ibland och det uppstår konflikter i olika situationer hos alla våra barn. Genom att vi pedagoger finns nära barnen kan vi förhindra, vägleda och stödja. Om vi pedagoger behöver ge barnen tillsägelser gör vi det på ett respektfullt sätt och diskuterar om man kunde gjort annorlunda.

Onödiga konflikter undviks genom att barngrupperna ofta delas in i mindre grupper.

Alla barn ska ha möjlighet att delta i lek på förskolan, inget barn får bli utstött. Vi pedagoger ska vara observanta på hur barnen väljer kompisar. Ibland kan vi behöva stödja barn så att alla har en möjlighet att delta i lek.

Om vi uppfattar att något barn eller någon vuxen har en kränkande attityd, så vågar vi säga ifrån.

Utvärdering av risker och förebyggande insatser

- Vi upplever att barnen visar respekt och omsorg om varandra. De är väldigt hjälpsamma mot varandra och särskilt de som är mindre. De har blivit bättre på att lösa konflikter och använda olika sätt för att skapa bättre stämning vid konfliktsituationer.

- Pedagogerna vill fortsätta utveckla arbetssättet ute på gården, för att få en bättre översyn och vara ännu med delaktiga i barnens.

- Fortsätta att dela upp barnen i grupper och skapa mer aktiviteter där vi är med i leken inte bara observatörer.

- Vi pedagoger dramatiserar själva eller använder handdockor för att återspegla olika konfliktsituationer för att få barnen att hitta andra alternativ konfliktsituationer. Men också skapa en diskussion där vi förtydligar att vissa beteende och handlingar inte är ok.

Förskolan ska ha rutiner för hur fall ska följas upp. Alla inblandade ska vara med och komma till tals i en uppföljning. Denna uppföljning ska göras inom rimlig tid och ska innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Vad gjorde förskolan bra, vad kunde göras bättre och nådde förskolan målet med de vidtagande åtgärderna.

Dokumentation

Förskolan har rutiner för hur utredningar om kränkningar och uppföljningar ska dokumenteras. Varje åtgärd mot kränkningar ska dokumenteras och även uppföljningen ska dokumenteras av avdelningen.

24.

Rutiner för upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling

· När en diskriminering och/eller annan kränkande handling upptäcks av pedagogen, ska denna reagera direkt mot handlingen. Bedömer pedagogen att handlingen är allvarlig ska den anmälas till förskolechef.

· Förälder kan göra en anmälan vad gäller barn som utsätts för diskriminering.

· Förskolechef startar en utredning som består av samtal med berörda parter.

· Varje åtgärd vid utredningen ska dokumenteras.

· Efter utredningen följer en uppföljning och utvärdering som dokumenteras.

· Dokumentationen arkiveras.

Utvärdering av likabehandlingsplanen

Vi ska utvärdera likabehandlingsplanen vid behov. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.

3.1 Likabehandlingsarbetet

Se rubriken Normer och värden

24.

4. Sammanfattning – analys, bedömning av måluppfyllelse och åtgärder

Sandtrollets förskola AB utvecklas hela tiden eftersom pedagogerna ständigt utmanar sig själv, varandra men främst barnen. De analyserar och reflekterar över arbetssätt, lärmiljöer och arbetsformer. De söker ständigt nya utmaningar och kunskaper och det pågår alltid aktiviteter för att utveckla och stimulera barnens utveckling och lust att lära. Klimatet i förskolan bygger på värme, respekt och glädje

Vi har en stor kompetens bland oss och vi försöker få ut maximalt utav denna så att den kommer

alla till gagn.

Vi är flexibla och känner alla ett gemensamt ansvar för förskolan och dess utveckling, som förskolechef upplever jag att pedagogerna är en del av förskolan.

Genom att arbeta med årscykeln känner vi alla att det pedagogiska arbetat har utvecklats under detta år, Det är lättare att arbeta mer medvetet utifrån läroplanen och dess mål. Det är lättare att veta vad som ska dokumenteras inom de olika områdena från årscykeln. Men samtidigt behöver vi hela tiden ta diskussionen om vad som behövs utvecklas och förändras för att det pedagogiska arbetet ska bli ännu bättre

Föräldrarna har gjort ett aktivt val och är mycket positivt inställda till vår verksamhet och detta speglas givetvis i barnen. Vi har inte under våra sju år vi har varit verksamma tagit in något barn som valt en annan förskola före sandtrollets förskola.

Vi är alla duktiga på att lyssna på barnen och låta dem göra egna val och att de känner att de kan och får påverka sin vardag på förskolan som helhet. Vi arbetar medvetet med värdegrunden och hur vi behandlar pojkar och flickor och försöker skapa en så neutral miljö som är möjligt. Samtidigt är vi här för att lyssna, utveckla, utmana och inspirera deras individuella behov och intresse.

Vi kommer att fortsätta fokusera på barnets kompetens och starka sidor framför deras brister och ge dem förutsättningar för att utveckla sina svaga sidor. Detta kommer vi att göra genom att intervju barnen. Vad är du bra på? vad tycker du att du behöver träna mer på?

Genom daglig dokumentation kan vi lättare se varje barns utveckling och lärande. Genom dessa kan vi också som förskola på ett lättare sätt se hur vi tillgodoser barnens möjlighet att utvecklas och lära i enighet med uppsatta mål. Genom att utvärdera dessa kan förskolan se och bedöma detta och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Genom att reflektera kring barnens arbete med barnen är våra ambitioner att de ska känna sig mer delaktiga i sitt lärande och varandras olika kompetenser.

Vårt synsätt enligt Reggio Emilia är att vi utgår från läroplanen. Barnen är delaktiga i sin dag, och vi visar att varje barn är betydelsefullt i ett arbete eftersom det styrs utifrån barnens intresse, mognad och ålder.

Genom att vi arbetar med konkret material fångar vi barnens intresse och lust att lära och utvecklas. Barnen är själva aktiva i den pedagogiska verksamheten och det gör att de lyssnar bättre och visar att de tycker det är roligt för de har själva varit med och bestämt.

Vi pedagoger arbetar med mindre grupper och enskilda barn och genom att dokumentera processen synliggör vi deras tankar och idéer. Detta innebär också att genom vårt sätt att arbeta fångar vi barnen lättare och varje barns tankar och idéer är betydelsefulla, eftersom vi lyssnar på dem och förverkligar deras idéer tillsammans. I den lilla gruppen lär sig barnen både enskilt och gemensamt. Vi försöker medvetet använda barnens kompetenser för att de ska lära av varandra. Vi uppmuntrar dom att våga fråga och ta hjälp av varandra, det är viktigt att vi pedagoger vågar ta rollen som vägvisare och medforskare.

Vi utgår från läroplanen när vi planerar vår verksamhet. Vi anser att vi kommit långt när det gäller de nationella målen men är också medvetna om att vi ständigt måste utveckla vårt arbetssätt och metoderna för detta.

25.

Vi arbetar med ett övergripande tema på avdelningarna som sedan delar sig i olika projekt. Vi upplever att när man arbetar med barnens egna intresse som utgångspunkt kommer barnen själva och dokumentationerna runt projektet, att visa vägen och leda arbetet framåt.

Vi arbetar inte så aktivt många timmar i veckan med våra olika projekt men barnen har med sig projekten i den fria leken och håller det vid liv.

Eftersom vi utgår helt utifrån barnen i vårt pedagogiska arbete är det naturligt att det blir olika resultat på respektive avdelningar, beroende på ålder, intresse och behov. Även inom avdelningarna har det blivit olika resultat eftersom alla barn inte medverkar vid alla tillfälle och barn är olika.

Att ”rektorerna” arbetar i barngrupp tror vi har en betydelse för hela förskolan, våra beslut innebär att vi får ta konsekvenserna av dessa lika mycket som den övriga personalen. Vi tar de avgörande besluten men hoppas och tror att den övriga personalen får ha en åsikt och möjlighet att påverka besluten innan de fattas i den mån det är möjligt att påverka

Vi har sett att vi är på god väg att uppnå våra uppsatta mål genom det arbete vi beskrivit i denna redovisnings olika punkter.

Vår närmiljö SKOGEN som är vårt extra pedagogiska rum kommer vi att fortsätta att utveckla ännu mer. I denna miljö utvecklar barnen med pedagoger och i samspelet med sina kompisar sin förståelse för naturen och de olika samband den har. Barnen ges möjlighet att experimentera, ställa frågor och undersöka olika fenomen i naturen.

Genom att vi är medvetna pedagoger får barnen möjlighet att utveckla färdigheter och kunnande genom lustfyllt lärande. Barnen samlar på saker, räknar, mäter, ritar, uttrycker hypoteser, observerar, drar slutsatser och främst alla samtal kring dessa.

Alla i arbetslagen har fått tillfällen att bli lyssnade på när det gäller de olika avdelningarna men också hela förskolan.

Vi har utgått ifrån att alla vuxna som arbetar på förskolan har viktiga och värdefulla kompetenser och vi har försökt uppmuntra till att de ska komma fram från alla. Detta för att alla ska få känna att alla de olika kompetenserna tillsammans bidrar till att skapa en bra arbetsplats för barn och vuxna.

Tyvärr har vi precis som föregående år en pedagog som valt att utvecklas vidare på en annan förskola. Det är samma avdelning som får ny pedagog och det påverkar givetvis pedagogerna att behöva lära känna en ny pedagog med vad den har i ryggsäcken.

Tvärgrupperna har fungerat väldigt bra, mötena mellan avdelningarna är mycket mer planerade och fyller det pedagogiska syftet på ett bättre sätt. Mötet med våra största barn och skolan har fungerat väldigt bra, kommunikationen mellan pedagogerna öppnar upp för ett bra möte mellan våra respektive barn och gagnar förhoppningsvis skolstarten på ett positivt sätt.

Något som också är väldigt positivt för barnen är den årliga 6-års utflykt. Pedagoger och de barn som lämnar förskolan för att gå vidare till skolan åker på en heldagsutflykt till något ”roligt” ställe och de äter på restaurang.

26.

Innehållsförteckning

1. Inledning……………………………………………………………………….. 3

1.1 Grundfakta…………………………………………………………………. 4

1.2 Beskrivning av underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen..

1.3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning……………………………

2. Resultat………………………………………………………………………….

2.1 Årscyleln…………………………………………………………………….

2.2 Inskolning-sommarminnen…………………………………………………..

2.3 Normer och värden………………………………………………………….

2.4 Jultema………………………………………………………………………

2.5 Barns inflytande……………………………………………………………..

2.6 Utveckling och lärande………………………………………………………

2.7 Utvecklingssamtal, utvärdering, inskolning till nya avdelningar……………

2.8 Förskola-hem………………………...............................................................

2.9 Samverkan med förskoleklass, skolan, fritidshemmet………………………

3. Likabehandlingsplan mot kränkande behandling…..............................................

4. Sammanfattning, analys, bedömning av måluppfyllelse och åtgärder…………..

Enkäter till föräldrarna	Varje år i maj/juni
Pedagogernas enskilda planering	Schemalagt 1,5/2 tim/veckan
Pedagogernas arbetslagsplanering	Schemalagt 2 tim/veckan
Reflektionsmöte	Kontinuerligt under året
Observationer	Kontinuerligt under året
Pedagogisk dokumentation	Dagligen i olika former
IUP-Dokumentation	Kontinuerlig del av underlag till utv.samtal
Intervjuer/samtal	Kontinuerligt
Heldagsutflykt med alla barn och personal	1 gång/år
Föräldramöte	1 gång/läsår, föreläsning i någon forn 1g/år
Inskolningssamtal	Efter 3 månader om föräldrarna önskar det.
Utvecklingssamtal	1 gång/år
Medarbetarsamtal	1 gång/år
Drop-in	Kontinuerligt under året
Familje kväll	1 gång/år
Heldagsplanering	2 ggr/år
Veckomöte	1 gång/veckan
Månadsmöte	1 gång/månaden
Verksamhetsplans revidering	1 gång/år
Grovplanering	1 gång/termin
Utvärdering	1 gång/termin